9 - 0!!!
Och han gör det IGEN!!
En promenad där vi varken mötte hundar eller människor. En skön promenad utan händelser.
Vi började med lite koppelträning där han briljerar, han går så fint brevid mig <3
Sen kom vi fram mellan Nya Stadion och Gamla Stadion. En bit bort gick en man med en hund. Rick började vifta på svansen, jag sa 'vovve' och gav honom godis. Sen såg jag att det var en hund Rick känner.
Mannen stannade och hunden stod och viftade på svansen till Rick hade dratt oss hela vägen fram till oss =)
Vi gick en bit tillsammans.
9 - 0 Rick och en svart Cocker Spaniel tik stod och nosade på varandra, viftade på svansarna och tyckte att vi skulle gå vidare, inte stå där och prata.
Längre bort kom det en kvinna med en pytteliten hund gåendes, jag trodde först det var en Yorkie, men det var en Tax, en pytteliten hane.
Mannen jag pratade med kände kvinnan och hunden så dom kom gåendes rakt mot oss. Rick stod och viftade svansen av ren glädje! Jag gav honom godis och berömde honom som bara den. Han satte sig ner och tittade på mig och fick godis och beröm. När taxen kom närmare ställde Rick sig upp, vän mot den och viftade som en galning på svansen, fortfarande av glädje!
Jag förklarade för kvinnan varför jag gjorde som jag gjorde och hon sa "ok, då låter jag inte honom komma för nära, eftersom jag höll honom rätt kort i kopplet är inte det så bra." Jag höll med och sa att det är bättre att ta det säkra före det osäkra.
Rick låg på marken och kissade på sig av glädje. Han har inte gjort det sen han var ca 3 månader!! Så lycklig var han nu!! Kan ni fatta?
Taxen var rätt nyfiken på Rick och drog åt honom, men vi höll dom isär, vi tycke det var bäst med tanke på omständigheterna.
Kvinnan höll taxen bakom sig och böjde sig fram till Rick för att ge honom en godisbit. Rick sträckte sig fram, struntade i godiset och försökte hälsa på hennes hund. Taxen ville oxå hälsa men nej, vi lät dom inte.
Rick la sig på sidan och började vifta med framtassaran, som han alltid gör när han vill nåt som han inte får <3
Kvinnan smälte, höll taxen bakom sig och klappade Rick på magen.
Men så är ju Rick den han är, hoppade upp och tryckte fram huvudet till taxen som sträckte fram sig från bakom matte.
Där stod dom. Rick och en främmande hund, med sina nosar tryckta mot varande!!! Deras svansar gick som bara den och Rick var helt salig!
Sen morrade taxen lite och jag kände genom kopplet att Rick svarade, även om det var väldigt lågt. Varken taxen eller Rick gjorde nåt dom bara lät.
Kvinnan och jag tog vars ett steg bakåt så att inget skulle hända.
Då började taxen skälla, ett väldigt grovt skall för en så liten hund, jättesött lät det!
Rick? Han sket fullständigt i det. Han bara stod där och viftade med svansen. Han vände sig lite bort från taxen och den lugnade sig direkt!
Sen skulle mannen med tiken gå åt ett håll och kvinnan och taxen följde med. Jag och Rick skulle åt ett annat håll men det var inte lätt att få med Rick. Nej, han skulle med taxen. Han struntade fullständigt i tiken, det var bara taxen som gällde!
Fattar ni hur EXTREMT STOLT och LYCKLIG jag är?!?! Jag kan inte med ord berätta hur fantastiskt detta är, det går bara inte. Men en sak är säker, Rick mår otroligt BRA!
Han var den han alltid varit, en glad, lycklig, nyfiken, busig, sprallig, pigg och hundälskande pojke!!
Det finns inget bättre i denna värld, än att se Rick må så här bra!