.

Stackars lilla Rick (ja, han tycker jag ska kalla honom det) är inte alls glad. Han måste ju ha svansen omålstrad pga att såret inte har läkt ihop än, det är ju helt nytt.
Sen får han ha krage på sig med, för då blir det svårare att nå svansen och bandaget som håller kompressorna på plats.

MEN nog fasiken kan han komma åt svansen och bandaget i alla fall! Han är definitivt rörlig den lilla snutten..
Under natten har jag vaknat varje gång Rick har rört på sig, så han har itne lyckats komma åt varken svans eller bandage.
Men så fort jag tittar bort (eller går på toa) slänger han sig över svansen. I morse var jag inne på badrummet någon enstaka minut och plötsligt kom Rick skuttandes glatt utan bandage...
När jag sen gick iväg till Coop blev jag tvingad att sätta munkorg på den lilla stackaren. Jag hittar inget annat sätt att se till att han inte sliter av bandaget och ger sig på såret =(

Tydligen satt munkorgen för löst, den dinglade nämligen under halsen på honom när jag kom hem.

Jag tycker inte alls om att ha munkorg på honom, men det finns ju tillfällen där man inte har nåt val. Har han inte på sig den sliter han av bandaget och går lös på såret vilket kan göra det inflamerat. Sen får vi ju inte glömma att det är sommar, lättare för infektioner....
Och inte vill jag ju att han får mer problem än vad han har.

Så himla usel tajming....

Stackaren skakar så det är inte klokt varje gång jag rengör och lägger om såret på nytt. Men jisses jäklar vad duktig han är! Han är riktigt rädd när jag rör svansen, inte för att han har ont (tack och lov) utan troligtvis pga obehag, för det kan inte kännas bra ju!

Jag gör vad jag kan för att han ska må bra, ha så lite obehag som möjligt och vara lugn.
Till och med katterna tar det lugnt. Dom går inte för nära hans bak, utan håller sig vid nosen/halsen. Dom hoppar inte runt mellan möblerna och kastar saker i golvet (nåt positivt i alla fall), dom försöker inte få Ricks uppmärksamhet hela, hela, hela, (suck) hela tiden.

Så även om han mår dåligt, så har han det bra och lider inte (förutom det lidande svansen ger menar jag).

Det är skönt att ha en liten plutt med mycket tålamod och som är helt och totalt trygg med mig =D